klister
Nu har jag slutat med den dåliga medicinen. Stod inte ut längre än elva dagar. Började med den gamla medicinen igen igår. Känner mig redan bättre, men är fruktansvärt trött, eftersom jag sovit alldeles för lite den senaste veckan.
För någon dag sedan pratade jag med en person som inte har någon NPF-diagnos. Jag berättade om medicinen och sa att "klistret" var en av de främsta anledningarna till att jag ville sluta. Vi har pratat om klistret förr. Hon vet att jag har problem med det. Men ändå kom den. Den där kommentaren. Att man kan, bara man vill. Men det kan man inte. Inte när det är ADHD-klister.
Det spelade ingen roll att jag försökte förklara, för jag vet inte vad klistret egentligen är. Jag vill göra saker. Jag vet att jag borde eller måste. Men det går ändå inte. Panik eller rätt medicin är det enda som fungerar.
Så hur förklarar man det? Hur förklarar man att trots att man inte är fysiskt inkapabel i klinisk mening, så kan man lik förbannat inte resa sig från stolen och göra det man ska? Att man lika gärna skulle kunna vara superlimmad vid stolen, för det ger samma effekt? Hur förklarar man det för någon som inte har upplevt det?
De normalstörda - de som inte har NPF - de kan oftast förstå koncentrationssvårigheter och tankspriddhet. De kan förstå att man glömmer saker, och de vet hur det är att vara trött. Det är saker de flesta upplevt. Men klistret - även om de ibland upplevt det också - menar de är en fråga om vilja och självdisciplin. Och jag har ingen aning om hur jag ska förklara att det inte är det.
digital-TV
Förra torsdagen fick jag brevet från hyresvärden om att vi skulle få digital-TV. Det stod att det var viktigt att vi hämtade ut boxen så snart som möjligt efter att vi fått avin, eftersom man utan box inte skulle kunna se annat än SVT och TV4 från och med tisdagen följande vecka. Jag tycker det var lite kort varsel. Särskilt som jag inte hade fått någon avi.
Den kom inte förrän på tisdagen, samma dag som de vanliga sändningarna stängdes av. Det tycker jag också var lite kort varsel. Men det var bara att knalla iväg till affären och hämta den förbannade boxen. Efter att ha svurit en stund lyckades jag installera fanskapet. Upptäckte att jag hade ca fyrtio kanaler, inklusive sex sportkanaler, vilket jag tyckte var säreget eftersom det inte stod något om det i papperena från hyresvärden. Det är tydligen något slags erbjudande till nya kunder, och efter ett par veckor tar de bort alla de kanaler som inte ingår i hyran.
Jag ringde till TV-bolaget för att fråga om jag behövde en till box för att kunna spela in på en annan kanal än den jag tittar på. Gliet jag pratade med tycktes ha klent förstånd. Jag förklarade läget. Han frågade efter mitt kundnummer. Jag svarade att jag inte hade något kundnummer eftersom det är min hyresvärd som är kund - inte jag. Han sa att det var ingen fara - jag behövde bara ta ut kortet ur boxen och läsa upp kortnumret. Jag förklarade - en gång till - att jag inte hade någon box än och att jag ändå bara hade en generell fråga.
Till slut frågade jag om jag behövde en extra box eller ej. Gliet hävdade att det "inte gick något vidare" att spela in med video, utan man skulle då ha deras inspelningsbara box för 4000 kronor (fast han talade inte om vad den kostar - det tog jag reda på själv). Han kunde inte förstå att jag tyckte att det fanns baksidor med arrangemanget. Jag blev bara irriterad av det samtalet.
Nu när jag har installerat fanskapet kan jag inte se varför det inte skulle fungera att ha en särskild box till videon, så länge den inte reagerar på samma fjärrkontroll som den andra. Men jag orkar inte fundera över det just nu. Jag kan fortfarande spela in från SVT eller TV4 samtidigt som jag tittar på något annat genom boxen, eller spela in från boxen och titta på SVT eller TV4. Det räcker för närvarande.
biverkningar och effekter
Jag har som tidigare nämnt bytt medicin. Det var nog ingen bra idé. Jag ska ge det någon vecka till har jag tänkt, men än så länge har det inte varit någon höjdare. Det började som det brukar med nya mediciner. Jag fick huvudvärk. Och jag blev rastlös.
En av de biverkningar som nämns på bipacksedeln är aptitlöshet. Jag kände mig hungrig hela tiden. En läskig sugande känsla i övre delen av magen, och den började en stund efter att jag tagit medicinen på morgonen. Efter ett par dagar insåg jag att det inte kunde vara hunger. Jag vet fortfarande inte vad det egentligen var, men det är inte normalt att känna sig hungrig precis efter att man har ätit. Och jag menar verkligen precis efter. Det började igen när jag sköljde av tallriken. Jag tror aldrig jag varit med om det tidigare. Det var obehagligt att känna sig hungrig hela tiden, och samtidigt veta att det inte var någon idé att äta, eftersom det ändå inte skulle göra någon skillnad. Efter sex dagar försvann den biverkningen.
Men medicinen fungerar inte något vidare. Jag hade liksom glömt hur besvärligt det är att ha ADHD. Jag har naturligtvis ADHD jämt, även med den andra medicinen, men jag hade glömt hur illa det var utan.
En av de saker den gamla medicinen gjorde var att minska "klistret". Jag lyckades få saker och ting utförda, och satt inte som fastlimmad vid stolen. Det fungerar inte alls nu. Det enda i den vägen som fortfarande fungerar är duschrutinen på morgonen, och det beror nog bara på att jag har hållit den i tre år. Men jag kommer mig inte för med att gå och lägga mig förrän vid tre-fyra på morgonen. Jag har svårare att vakna. Jag blir dödstrött varje eftermiddag, och jag får ångest när det är saker jag måste göra. Det är i stort sett som att vara omedicinerad, och då är det liksom ingen poäng med det.
allmänt
Jag har haft så mycket att göra. Och inte haft energi till hälften. Jag har varit på en två veckor lång resa för att hälsa på födelsedagsbarn och vänner. Trevligt, men utmattande.
Jag har en massa saker kvar att göra, och det har jag naturligtvis panik över:
- I morgon ska jag på ett möte på högskolan, för att diskutera möjligheterna att studera. Ska ha med mig E från kontaktcentret, och vi ska träffa programansvarig och samordnaren för studenter med funktionshinder. Spännande och läskigt. Jag och E var på öppet hus på högskolan för ett tag sedan, och då träffade vi programansvarig, och hon verkade hygglig.
- Jag måste ringa elbolaget för att reda ut hur mycket hyresvärden ska betala för de två veckorna som jag hade infravärme i köket. Positivt var dock att jag förbrukat 600 kWh mindre än beräknat under året - det lönar sig alltså med lågenergilampor!
- Jag måste ringa Försäkringskassan för att fråga dem om en knepig sak. Ringde till dem i måndags, och hamnade på plats 157 i kön. Efter en kvart fick jag prata med någon som inte visste nåt, och hon skulle koppla mig till någon som kunde tänkas veta, men lyckades koppla bort mig istället. Det händer så ofta att jag nästan börjar misstänka att de har en knapp för jobbiga människor. De trycker på den och så kopplas man bort. Kanske är den märkt med en papperskorg. Eller med mitt namn. Jag hade varken tid eller ork att upprepa hela proceduren då, men jag måste ringa det där samtalet. Borde ha gjort det för flera veckor sedan.
- Jag måste ringa till det kabelTV-bolaget också. Idag fick jag ett brev där det stod att de skulle gå över till digitala sändningar, och ville man ha mer än skogs-TV skulle man ha en digitalbox. En box skulle vara gratis. Jag vill dock veta om jag behöver en extra box till videon, och vad en sådan i så fall kostar.
- Jag måste komma på ett sätt att bli av med spammandet i gästboken. Önskar att jag hade lärt mig PHP ordentligt, och inte bara tillräckligt för att knåpa ihop gästboken. Skulle vara trevligt att hitta min borttappade inspiration när jag ändå håller på.
Som om inte allt detta räcker så måste jag dessutom städa.
hos läkerskan
Var hos läkerskan häromdagen. Ganska produktivt möte. Bytte till en ny medicin igår. Den gamla fungerar bra, men det känns värt att kolla om den nya fungerar bättre. Har hittills haft två biverkningar; hyperaktivitet/rastlöshet och huvudvärk.
Och på tal om huvudvärk så kom jag äntligen ihåg att diskutera min eventuella migrän med läkerskan. Hon tyckte efter min symptombeskrivning att det lät som om det är migrän jag lider av. En gång hade jag en dofthallucination i samband med en attack, och på grund av det kollade hon mina reflexer, och jag fick göra en massa motoriska tester som jag kommer ihåg att jag gjorde under utredningen och hon ville att det skulle göras en datortomografi, för att vara säker på att inte värken beror på något fel i huvudet 
. Jag fick i alla fall migränmedicin på recept, vilket helt klart är bättre än att betala 98,50 för en dos receptfri nässpray som kanske inte ens fungerar.
Tyvärr så ska inte läkerskan jobba kvar, så jag måste byta. Det är tråkigt, för jag gillar henne. Men hon skulle ha kvar sin gamla mailadress, så jag kommer fortfarande kunna kontakta henne om det behövs. Känns bra.
