gjort viktiga saker
Igår hade jag coaching. Jag och E gjorde massor av nyttiga saker. E bokade släp för flyttdagen, och hon har frågat sin son samt två andra rediga gossar från aktiviteten om de kan hjälpa till att bära. Och jag beställde adressändring. Och jag ringde bliv. hyresvärd och frågade hur, var och när jag ska hämta nyckeln. Jag kollade om jag kunde anmäla mig till NIX också, men jag får vänta med det tills jag flyttat in. Jag ringde även banken och ordnade VISA-kort. Det är så opraktiskt att inte ha VISA eller MasterCard om man vill boka tågbiljett. Och så kan jag betala för mitt domännamn utan att behöva be andra om hjälp.
Jag ser nästan normal ut nu. Den ena kinden är pyttelite större än den andra, men det syns inte om man inte jämför den ena kinden med den andra. Och blåmärket är borta. Men jag har ont i käken. Speciellt när jag ska sova. Det är inte så trevligt.
det blev ett blåmärke
Nu ser det inte ut som om jag har en pingisboll i kinden längre. Istället är det svullna området större, men plattare. Och så har jag fått ett blåmärke (eller snarare gulmärke) på kinden. Vet inte hur väl det syns på bilden? De som sett mig i verkligheten kanske kan se på bilden att kinden är svullen? Jag har ju till och med fått en antydan till vacker dubbelhaka. *Rys*
Det regnar idag, så jag kan inte gå ner i källaren och hämta tvätten, för grannarnas katter anfaller omedelbart och SKA absolut följa med. Och de ska inte vara i källaren. Och de ska absolut inte vara på mina kläder. Jag gjorde ett tappert försök, men så fort jag hade öppnat dörren kom Turbo rusande från ingenstans och trängdes med sig själv för att komma in i hallen utanför källargången. Det var bara att lämna dörren på glänt (så han kommer ut), och gå hem igen. Hade jag öppnat dörren till källargången hade jag aldrig blivit av med honom, och i värsta fall hade han följt efter för att komma in i lägenheten efteråt. Kattfan håller en nästan gisslan när han är på det humöret.
Jag har ringt Telia och beställt telefonabonnemang nu. Så den biten är klar. Men jag misstänker att jag kommer att få vänta upp till tre månader med att skaffa internetuppkoppling i nya lägenheten. Bindningstiden hos Telia är tre månader och det kan tänkas att det blir ruskigt dyrt att ha t.ex. hemska Glocalnet som internetleverantör om jag inte har dem som förval för telefoni.
Idag sa de på nyheterna att oppositionen skulle vinna om det var val idag. De brukar säga sådant, men jag tycker att det verkar som om folk börjar inse att de när allt kommer omkring inte vill ha borgarnas politik, med kraftigt försämrade villkor för bl.a. arbetslösa. Och den obehaglige Littorin (och hans små läskiga vänner) besvarar all kritik med att säga att "vi genomför det vi gick till val på". Grattis Sverige, nu är det kört.
pingisboll
Igår var jag hos käkkirurgen i Jönköping för att få Hemska Visdomstanden avlägsnad. Det var inte särskilt trevligt. Men nu är tanden i alla fall borta. Och jag ser förskräcklig ut. Det ser ut som om jag har en pingisboll i kinden. Jag kan inte förlika mig med det faktum att min kind är flera cm tjock. Jag fick super-Ibumetin utskrivet, och det gör inte direkt ont, men det spänner i käken.
I måndags var det tänkt att vi skulle gå över till digital-tv här. Eftersom vi redan har digital-tv (gemensam "centralbox" i källaren) trodde vi inte att det skulle bli några problem. I måndags fungerade dock inte en enda kanal. Nu fungerar TV4, men inte SVT. SVT1 ska sända analogt ett tag till, och den får vi in, med usel bild, men SVT2 är borta. Det ska tydligen komma någon expert och skruva och ställa in i morgon.
Försäkringskassan ringde igår och talade om vad jag ska få i bostadstillägg. Jag vet inte hur de räknar, men jag kommer att bli mycket fattig. Fan också!
krångel
Jag ringde vuxenpsyk i torsdags för att be dem skicka en remiss till bliv. läkerska. På något slags magiskt vis kom jag fram på en gång, så då var det klart att något annat skulle skita sig.
"Det finns ingen journal om dig här", upplyste telefonsvarerskan.
Jag blev förvånad. Och mycket trött. Hon frågade om jag visste att jag hade ringt psyk. Det gjorde jag, men jag blev tveksam om det var rätt psykmottagning, eller om jag råkat bli kopplad till typ Värnamo, eller något annat ställe jag aldrig varit på. När vi fastslagit att jag ringt till rätt mottagning, och hon verkade tro mig när jag å det bestämdaste hävdade att jag varit där flera gånger, erbjöd hon sig att leta efter journalen och ringa tillbaka till mig senare.
Jag räknade med att jag skulle få vänta hela dagen, och sedan i alla fall få ringa själv dagen efter (som vanligt), så jag var listig och gav dem mobilnumret så jag inte skulle behöva sitta inne och vakta telefonen hela dagen. Till min stora förvåning ringde hon upp efter bara fem minuter. Då hade hon hittat journalen, och skulle fixa med remiss. Jag är glad att byta bort nuv. läkerska och hoppas på att bliv. läkerska är bra. Hon har tydligen andra patienter med samma medicin som jag. Och hon har svenskt för- och efternamn.
Jag tycker det är kinkigt med psykiatriker som bryter kraftigt på ett annat språk. Jag tycker att man ska få jobba med det man är utbildad till oavsett namn, ursprung, kön och skostorlek. Det ska inte vara något snack om det. Men hur gör man när ens yrkesutövning är beroende av en fungerande kommunikation? Jag tror inte att nuv. läkerska är totalt ointresserad, men hon verkar inte hänga med i det jag säger. Hon svarar så underligt på frågor. Eller så svarar hon inte alls. Och så frågar hon om saker jag redan svarat på. Och jag förstår inte riktigt vad hon säger heller. Hur löser man ett sånt problem? Eller så kanske hon bara saknar kunskap om neuropsykiatri, och är alldeles utmärkt om man lider av depression, anorexia eller panikångest. Och då behöver hon lite kompletterande utbildning och sedan är det lungt. Hur som helst är det snart inte mitt problem längre.
På tisdag ska jag sannolikt avlägsna min krånglande visdomstand. Det ser jag inte alls fram mot. Har hört att det ska vara mycket otrevligt. Ironiskt nog har jag inte haft några problem av tanden sedan jag fick tid hos käkkirurgen. Men skulle jag låtit bli att be om remiss hade jag säkert haft konstant krångel.
Och nu är snön borta igen.
snö och elände
Först kom snön. Sedan försvann den. Sedan kom den tillbaka. Jag kunde inte gå på min aktivitet idag, för även om jag kunnat komma dit är det inte säkert att jag skulle ha kommit hem igen.
Så jag beslutade att jag fick vara min egen coach idag. Och faktiskt var jag riktigt duktig. Jag har fixat hem- och olycksfallförsäkring. Jag har ordnat en grej med banken, och jag har tagit reda på vilken läkare jag ska försöka bli remitterad till, och fått numret till en disktriktsarbetsterapeut som kan hjälpa mig med bostadsanpassning.
Det här med bostadsanpassning gäller att jag vill söka ekonomiskt bistånd till att byta låskista i ytterdörren i lägenheten, för det är ett sånt där lås som låser sig självt när man stänger dörren, och det är inte kompatibelt med mina funktionshinder. Inte så som jag fungerar i alla fall. Jag kommer låsa mig själv ute, och i värsta fall kommer jag dra mig för att gå ut. Vilket skulle vara förödande. Men enligt arbetsterapeuten jag pratade med idag, så hade den distriktsarbetsterapeut hon pratat med ordnat låskistor förr. Mycket bra. Hoppas att jag kommer mig för med att ringa henne imorgon.
Nu är det bara en månad kvar till flytten.
